Vi erbjuder KBT i Stockholm och online.
Genom att förändra hur man tänker, kan man också förändra sitt beteende. I terapin arbetar du tillsammans med terapeuten för att förändra tankemönster och beteenden som gör att du inte fungerar så bra som du vill eller mår så bra som du önskar.
Fokus ligger framförallt på nuet och framtiden och du får hemuppgifter som hjälper dig att göra förändringarna i en takt som passar dig.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, går ut på att man förändrar sina tankar och därigenom påverkar hur man uppfattar sig själv och sin omgivning.
Med en förändrad självuppfattning påverkas i sin tur de beteenden man har. Detta leder till en positiv förändringsutveckling och man mår ganska snart bättre.
Det här kan du få ut av KBT
KBT är en målinriktad terapiform. Dels finns den kognitiva delen där du arbetar med dina antaganden om sig själv, andra och omvärlden. Dels finns beteendedelen där du aktivt arbetar med att förändra de beteenden som ger besvär. Dessa delar samarbetar med varandra för att lösa problematik i nuet.
Under KBT brukar terapeuten vara ganska aktiv genom att ställa frågor och ge förslag. Du kommer också få uppgifter att arbeta med mellan terapisamtalen.
KBT är en förhållandevis snabb metod och brukar vara mellan fem och tjugo terapisamtal, oftare kortare än längre.
De flesta mår bättre efteråt. Hur stor hjälp man får beror delvis på hur väl samarbetet med terapeuten fungerar. Det har också betydelse hur motiverad man själv är i terapin.
Lite bakgrund: Så utvecklades KBT
KBT utvecklades som metod på 1980-talet och har sitt ursprung i en sammanslagning mellan beteendeterapi och kognitiv terapi.
Beteendeterapin uppstod som en kritik mot Psykoanalys, som man tyckte lade allt för stort fokus på det inre, som man menade inte gick att veta om det verkligen existerade.
Beteendeterapin kom att utvecklas parallellt med psykoanalysen under 1900-talets första årtionden. Fokus låg på att observera beteenden, medan man inom psykoanalysen fortsatte fokusera på klientens inre processer.
Nästa utvecklingssteg inom beteendeterapin var att man försökte förändra de beteenden som gav klienten besvär. Framför allt använde man sig av upptäckter som gjorts inom inlärningspsykologin, till exempel så kallad betingning. Ur detta utvecklades så småningom KBT-tekniken Exponering.
Den kognitiva terapin
Den kognitiv terapin grundades på 1960-talet av psykoanalytikern Aaron Beck. Han hade lagt märke till att klienternas problem ofta berodde på att de hade felaktiga antaganden (tankar), om sig själva, andra eller omvärlden.
Metoden som Beck utvecklade, byggde på att klienten skulle lära sig upptäcka, kartlägga och förstå sina icke-funktionella tankemönster för att steg för steg ersätta dem med mer funktionella tankar.
Klienterna fick konkreta uppgifter och tränade på att göra andra antaganden än tidigare. Resultatet var att man tydligt kunde se att klienterna utvecklade nya mer funktionella beteenden.
Kognitiv terapi och beteendeterapi växer ihop
På 80-talet slogs beteendeteapi och kognitiv terapi ihop till det som idag kallas KBT – Kognitiv beteendeterapi. Metoder inom KBT är än idag i grunden desamma – bland annat exponering och konceptualisering.
En KBT-behandling brukar ofta börja med att man gör en beteendeanalys av hur klienten samspelar med son omgivning. Syftet är att kartlägga orsakerna till klientens problem.
Även om denna beteendeanalys visar att problemen kan härledas till tidiga relationer, fokuseras terapin framför allt på klientens nuvarande situation. Ordet beteende är i detta sammanhang ett begrepp som syftar på olika kroppsliga reaktioner, personliga tolkningar och handlingar.
Många nya metoder har utvecklats ur KBT till exempel Acceptance and Commitment Therapy (ACT), Dialektisk beteendeterapi (DBT) och Schematerapi.
KBT eller PDT – vilken metod är bäst?
Kognitiva inriktningar, framför allt KBT har varit populära under decennier eftersom det är en snabb terapiform som sällan tar mer än 10 – 12 sessioner i anspråk. Snabbheten och att det är förhållandevis lätt att anpassa KBT till internet där klienten själv gör en del av arbetet har utnyttjats som en resursbesparande åtgärd inom primärvården.
Sen mitten av 2010-talet ser vi emellertid en justering av de allmänna rekommendationerna för psykoterapi i bland annat Finland, Tyskland och England där stora undersökningar visat att många KBT-klienter återfaller efter ett par, medan psykodynamisk psykoterapi (PDT) ger ett mer permanent resultat.
Av denna anledning förändras nu rekommendationerna i flera europeiska länder för att skapa balans i utbudet av psykoterapimottagningar i syfte att främja att helhetstänkande där individens behov är utgångspunkten, snarare än vilken metod som anses vara den generellt bästa.
Av Björn Granberg, Mentabee. Faktagranskat den 25 sept 2016 av Kristina Pettersson, leg psykoterapeut.