ABC i stresshantering. Tio grundstenar för en lugnare vardag

Känner du dig stressad? Oavsett om det har med jobb, ekonomi, familj eller hälsa att göra är första steget till en förändring alltid att ta reda på orsakerna till att du är stressad och korrigera dem så att du inte behöver bli stressad.

Det näst bästa du kan göra för att förbättra din situation är de förändringar i livet och din vardag som stärker din stresstålighet, bygger upp din emotionella styrka, ger dig mer kontroll över situationen.

Följer du dessa tio grundstenar så får du garanterat ett lugnare liv, men som sagt, glöm inte bort att titta på om det också finns praktiska saker du kan förändra.

1. Var fysiskt aktiv

Träning gör inte att stressen försvinner, men den kommer inte längre ha samma emotionella påverkan på dig. Fysisk aktivitet är inte bara grundläggande i stresshantering, det har en allmänt positiv effekt för den psykiska hälsan. Du kommer också ha lättare att tänka klart och därmed kommer du också ha lättare att lösa dina problem på ett lugnt vis.

2. Bryt dig ur passivt tänkande

Det finns en lösning på alla problem. Det inte menat som en klyscha utan som en livsinställning. Bryt dig ur passivt tänkande som ”Det här är helt hopplöst, jag är maktlös, det finns ingenting jag kan göra”. Tankar som dessa skapar gärna en känsla av att inte ha kontroll, vilket är en av de främsta orsakerna till att vi känner stress.

Bra stresshantering är att ändra sin inställning och röra sig från passivt tänkande till att aktivt ta kontroll. Att vara aktiv ger i sig kraft och är en nyckel till att finna de lösningar som är bra för dig.

3. Bygg upp ett tryggt socialt kontaktnät

Försök att knyta kontakt med människor runt dig som du tycker om och litar på. Det kan vara vänner, kollegor och släktingar. Underhåll kontakterna genom höra av dig regelbundet för att träffas, prata och göra saker tillsammans. Att umgås med vänner kan hjälpa dig att se med fräscha ögon på dina problem så att du lättare och snabbare kan hitta lösningar och se saker ur en annan synvinkel vilket kan vara befriande.

Tillbringar du mycket tid ensam, kommer negativa tankar och ältande sällan få motargument. Ältandet kan till slut bli svarta fantasier som blandas ihop med verkligheten. Att ha människor runt sig av olika slag, som du i verkliga livet kan diskutera både glädjeämnen och seriösa problem med är en viktig tillgång för din psykiska hälsa.

De saker vi gör tillsammans kan få oss att slappna av. Vi skrattar, tar livet som det är, delar sorger och vedermödor och blandar det med glädje och skratt. De band vi har till andra kan vara utmärkta stresshämmare eftersom de kan ge oss en känsla av trygghet.

4. Vila i egen kravlös tid – och se till att sova!

I Sverige liksom i resten av västvärlden arbetar de flesta ganska hårt i långa arbetsveckor. Vi vill vara produktiva och skjuter gärna upp vår egen tid och det vi tycker om att göra för helt vår egen skull.

Är man ovan vid att ta sig tid till kravlös vila kan man behöva man träna på det. Prova till exempel med att sätta av minst en kväll i veckan då du bara gör sådant du tycker om att göra för dig själv. Kanske träffa vänner, träna, läs en roman. Kort sagt sätt av tid för att “gå och fiska” och koppla bort vardagen just den kvällen, eller dagen.

Vik den tiden åt dig själv så du inte fyller den med övertidsarbete. Har du svårt för det, pröva att ge dig själv en utmaning med en belöning när du klarat den. Till exempel en till två egna kvällar i veckan under tre månader. Ibland kan det vara lättare om man har en tidsram för sin utmaning.

Vikten av att få ordentligt med sömn kan inte nog understrykas, och är det ett tips du ska ta med dig från detta så är det just detta: Se till att få ordentligt med regelbunden sömn.

5. Fortsätt lära

Ibland kan en stressig situation leda till en känsla av förlamning där man inte ser några lösningar alls. Att ofta befinna sig i sådana lägen, kan resultera i passivitet och känslor av uppgivenhet.

Det kan låta motsägelsefullt, men faktum är att när du lär dig nya saker som till exempel ett nytt språk eller en ny praktisk färdighet, så stärker det din förmåga att hantera stress.

Det sker dels eftersom ökad kunskap och ett pågående lärande har visat sig stärka vårt självförtroende vilket i sin tur ger en stabilare personlighet. Kunskaper och färdigheter på fler områden gör det också lättare att se möjligheter och lösningar i många fler situationer.

6. Ta tag i dina dåliga vanor

Du vet det redan, men varken alkohol, tobak eller någon annan drog är särskilt mycket att lita på för att lösa problem. Trots det är det många som tar till just dessa saker, män i större utsträckning än kvinnor. Psykologer kallar detta för “undvikandebeteende”.

Det är som att stoppa huvudet i sanden. Man slipper se eländet, men det försvinner inte för det, snarare ger man det tid att växa och förvärras.

Vad som krävs är att öppna ögonen, erkänna problemen och börja processen med att hitta en permanent lösning.

7. Hjälp andra

Att hjälpa kan vara stresshantering. Studier har visat att människor som hjälper andra, exempelvis som volontär eller liknande, är mer motståndskraftiga mot stress än andra.

Att hjälpa andra som kanske är i en värre situation än du själv ger dig perspektiv på din egen situation. När du hjälper andra tränar du dig i att hantera dina egna problem. Ju mer du har att ge av dig själv och din tid, desto mer motståndskraft bygger du upp hos dig själv.

Du behöver inte bli heltidsvolontär för en biståndsorganisation eller stå i ett soppkök varje helg. Se dig omkring, så kommer du snart upptäcka att det finns behov av hjälp överallt. Ofta räcker det med att lyssna på dina vänner och erbjuda de resurser du har och vill hjälpa till med.

8. Arbeta smartare

Att arbeta smart innebär att du prioriterar de arbetsuppgifter som ger störst utbyte. Det innebär också att du kan behöva träna dig att acceptera att en del mindre viktiga saker blir ogjorda, eller att du får överlåta dem på någon annan.

9. Träna dig i att vara mer positiv

Att vara positiv är en träningssak och det finns kurser i det. Mindfulness och improvisationsteater är bra exempel på sådana kurser. Men att känna tacksamhet är svårt, särskilt som vårt samhälle och marknadsföring tränar oss i bristtänkande. Det har lärt oss att något bättre alltid finns, och konsekvensen av det är att vi kan få en känsla av att ingenting egentligen är tillräckligt bra.

Att vara nöjd med sina egna prestationer är också något vi behöver träna mycket på. Det innebär inte att du ska slarva eller nöja dig med att göra saker halvdant. Vad det handlar om är att lära dig se och integrera en positiv känsla för din egen insats.

10. Acceptera saker som de är

Att nå sina optimala mål är sällan möjligt, och att gräma sig för det är ofta helt onödigt. Det sänker ditt humör och trubbar av lusten att fortsätta och glädjen i att göra något. Är du till exempel i en situation där din arbetsplats står inför personalnedskärningar, är det självklart att känna besvikelse och frustration i stunden. Samtidigt är det antagligen inte mycket du kan göra åt det och mer än att sörja den förlust du gör.

För att komma ur sorgen behöver du acceptera förlusten innan du helhjärtat kan rikta om ditt fokus till det du kan kan göra något åt.

Det finns många sätt att komma till acceptans. Ett sätt är att prata med någon annan om din situation för att få distans till det som har hänt och vända blicken mot de positiva förändringar du kan göra, givet situationen. I detta exempel skulle det kunna vara att titta efter nya jobb, vidareutbildning eller något annat nytt.

Att träna sig i acceptans handlar om att lära sig se vad man har möjlighet att kontrollera och utveckla en tendens att låta saker och ting få ske utan bli stressad av det.

Text: Björn Granberg. Faktagranskat den 22 sept 2016 av Kristina Pettersson, leg psykoterapeut.