Författaren och psykoterapeuten Eva Sanner gästbloggar på Dininsida. Här bjuder hon på ett utdrag ur sin kommande bok, Passionskoden, som utkommer 2016.
Vi kan njuta av skön natur och vackra byggnader, vi kan höra underbar musik och njuta av läckra maträtter. Vi kan njuta av beröring och sex. Vi är kort sagt byggda för att njuta av livet. Men är mer njutning alltid bättre för oss?
Vissa intryck som vi får via sinnena är starkare än andra och ger oss inte bara information om omvärlden, utan aktiverar också hjärnans belöningscentrum.
Detta centrum fungerar så att det ”kickar” på det som vi ur evolutionssynpunkt behöver för att överleva – det vill säga fett, socker, sex och skydd. Till exempel tycker vi att fet och söt mat, som innehåller mer energi än mager kost utan socker, är extra god.
Alltså njuter vi mer när vi äter jordgubbar med glass, än när vi äter kåldomar och vi tar ofta hellre ett glas juice än ett glas vatten.
– I stort sett allt som har antingen med vår överlevnad eller med att föra våra gener vidare ger oss en dos dopamin och därmed lite lycka, säger Ulf Ellervik som är kemist och har skrivit en hel bok om njutning där han förklarar kemin bakom våra olika vägar till välbefinnande.
[av_dropcap1]E[/av_dropcap1]n viktig aspekt när det gäller njutning och den momentana lyckokänsla som den leder till, är förväntan. Om vi får precis det vi förväntar oss, blir inte njutningen eller lyckokänslan så stark som i de fall vi blir överraskade eller när vi gör någonting för första gången. Människan skiljer sig från många andra djur i det att vi får extrem belöning i hjärnan av nyhet, spänning och att lära oss nya saker.
När vi talar om ”nyhetens behag” så har det alltså att göra med hur vår hjärna faktiskt fungerar.
– Den första klunken öl är att alltid den godaste klunken. Den andra klunken måste vara bättre än den första för att kännas lika god. Belöningssystemet bygger på att när vi uppnår förväntan får vi belöning, men förväntan måste sedan höjas för att belöningen ska bli lika stor, säger Ulf Ellervik.
Rent logiskt borde detta leda till att vi njuter mer om vi gör det sällan. Dricker du alltid ett glas rosé till middagen, så uppskattar du det inte lika mycket som om du gör det bara ibland. Äter du alltid oxfilé, så blir det vardagsmat och ger dig inte samma känsla. Är det alltid sol, så blir vi vana vid det och uppskattar det inte på samma sätt som om vädret är växlande.
[av_dropcap1]D[/av_dropcap1]et borde också vara så att vi, för att känna lycka och njutning, gärna ska växla mellan olika aktiviteter, precis som när det gäller träning. Vi får kanske ut mest av ”allsidig njutning”, det vill säga lite av varje och med olika sinnen. En sådan livsstil är sannolikt utan excesser – måttlighet är inte bara hälsosammast för oss och miljön, det ger också oss möjligheten att njuta mest. Inte minst för att överraskningsmomentet blir större när varje enskild njutning upplevs mer sällan.
Kanske kan vi prova att njuta mer av mindre, det vill säga vara mer uppmärksamma och närvarande på det vi njuter av just nu. Den här koppen med te, det här samtalet, just den här stunden tillsammans. Mer är inte alltid bättre. Och ibland ger mindre faktiskt mer.
Om Eva Sanner
Eva är författare, psykosyntesterapeut och kursledare inom olika områden av personlig utveckling och terapi. Hon är för närvarande ordförande i Stiftelsen Psykosyntesakademin. Eva tar emot klienter i Göteborg och i Stockholm.
Länk: Eva Sanners hemsida
