Råd och fakta

Lästid ca 8 min

Känslor – Vad är det och hur formar de oss?

Varje känsla börjar som en affekt. En primitiv instinkt som är en funktion av vårt nervsystem.

Varje känsla börjar som en affekt. En primitiv instinkt som är en funktion av vårt nervsystem.

De flesta känslor har ett namn, men hur vet man hur en känsla ska kännas?

Många är ovana vid att tolka sina känslor. Kanske identifierar man bara två lägen: ”Det är bra” och ”Det är inte bra”.

Ibland får ett enda ord som ”arg” eller ”förbannad” uttrycka en hel bukett av olika känslor. Andra har ett stort ordförråd för olika känslor och en väl utvecklad förmåga att tolka och beskriva dem.

Vi lär oss om våra känslor som barn genom våra föräldrar, vänner och andra vuxna. Vi lär oss känna igen känslorna och vi lär oss hur vi ska uttrycka dem för att bli bemötta på ett bra sätt.

Men vi lär oss också hålla tillbaka känslor och vänta in lämpligt tillfälle att uttrycka dem. Som vuxen kan det göra att känslorna finns i oss, även om vi inte alltid har kontakt med dem.

Känslorna är viktiga vägvisare i livet

Utvecklar vi en god förmåga att beskriva vår inre värld av känslor har det stor betydelse för vårt välbefinnande. Ju bättre vi kan uttrycka känslorna för oss själva och för andra som vi litar på, desto mindre kommer de kontrollera oss och desto bättre kommer vi må. Håller vi tillbaka känslor utan att uttrycka dem, och låter bli att kännas vid dem, har de en tendens att växa och pressa sig ut lite som de vill. Vi nonchalerar dem på egen och andras risk.

Att vara människa innebär att man känner saker. När känslorna får namn blir de en slags verktygslåda som kan hjälpa oss att bättre förstå både oss själva och andra.

Känslor har tjänat oss människor som vägvisare sedan urminnes tider. Bakom varje känsla finns ett handlingsmönster som varit och fortfarande till viss del är, betydelsefulla för vår överlevnad.

Bakom känslorna: Affekter och Emotioner

Affekt

Inom psykologin brukar man säga att det finns nio så kallade grundaffekter som är med oss från födseln. En affekt är en biologisk process i hjärnan som kan liknas vid en instinkt. Olika affekter triggas av olika händelser.

Känsla

En känsla får vi när vi blivit medvetna om att vi är påverkade av en affekt. Känslor har personliga drag och skiftar i hur de upplevs.

Emotion

Emotion är det kombinerade resultatet av en affekt och en känsla. Det är en tankeprocess där reflektioner och minnen fortsätter trigga affekten. Vi kan träna oss att kontrollera våra emotioner.

Sinnesstämning

Har man samma känslor över en längre tid brukar det kallas för att ha en sinnesstämning, eller känslostämning.  Sinnestämningar består av tankar, beteenden och känslor som uppträder tillsammans och kan ligga kvar i dagar, veckor eller betydligt längre.

Affekterna präglar vår personlighet

Våra känsloliv har alltså sitt ursprung i nio grundaffekterna. Att de är just nio är omtvistat. En del forskare menar att de är sju, andra tio.

Det har emellertid mindre betydelse till vardags eftersom de under vår uppväxt utvecklas och efterhand blir allt mer komplexa. I vuxen ålder bildar de unika mönster av känsloreaktioner hos var och en av oss och är betydelsefulla för hur vår personlighet ser ut.

Så lär vi oss om våra känslor

Barndomen har stor betydelse för hur vi senare i livet uttrycker våra känslor. Kan föräldrarna uttrycka sina känslor på ett nyanserat och konstruktivt sätt, så brukar barnen också bli duktiga på det. Men det handlar inte bara om föräldrarna.

Även vänner, vänners föräldrar och andra vuxna har stor betydelse. Som barn har vi förmåga att snabbt se och jämföra beteenden. Vi kan till och med förstå om föräldrarna inte är bra som förebilder och välja ut någon annan att härma.

På så vis lär vi oss egentligen av hela det sociala nätverk vi befinner oss i som barn, vilka känslor som är ok, hur man visar dem eller inte, och vilka känslor som inte är socialt acceptabla.

Kontakt och tidsbokning

Ring 08-684 41 444 Boka direkt Öppna ett kontaktformulär

Hur vi inte lär oss om känslor

Skulle ett barns föräldrars sociala nätverk och/eller kulturen omkring bara acceptera ett visst smalt register av känslor, blir resultatet ofta att barnet inte lär sig sätta ord på sina känslor. Istället utvecklar det en vana att undertrycka känslorna som en anpassning till den känslomässigt karga vuxenvärlden.

Ett vanligt sätt att undertrycka känslor är att dölja dem genom att kalla dem för något annat. Är man till exempel besviken på någon, kan det egentligen handla om sorg. Rädsla kallas ofta för ilska – och kan också se ut som ilska.

Det är viktigt att veta att ingen medvetet visar ilska trots att man egentligen är rädd. Det sker omedvetet och i okunskap om vad det är man egentligen känner, och beror på att man inte lärt sig eller tillåtits visa, sina känslor.

Genom att kalla känslor vid fel namn blandar man ihop sina egna tankar om vad som känns och gör sig själv förvirrad. Att undvika ge en känsla sitt rätta namn gör det också svårt i kommunikationen med andra.

Hade dina föräldrar exempelvis svårt för att trösta dig när du var ledsen under din uppväxt, och istället slätade över och sade åt dig att vara glad, kan känslor av ledsenhet som vuxen väcka både skam och obehag.

Du kan också ha svårt att veta hur du ska ta emot stöd och tröst. I värsta fall har du vant dig vid att anklaga dig själv, trösta dig själv på något sätt, eller bara drar dig undan.

Alla känslor har betydelse för vår psykiska hälsa

Nyfikenhet får oss att pröva och undersöka och är grunden för all lek. Den bidrar till känsla av mening och sammanhang.

Nyfikenhet får oss att pröva och undersöka och är grunden för all lek. Den bidrar till känsla av mening och sammanhang.

Det är naturligt att vilja maximera de positiva känslorna och försöka minimera de negativa. Men tänk på, att vad vi egentligen menar är affekter, och affekter är ju biologiska instinktiva processer. Vi kan inte styra dem hur gärna vi än vi vill. Är de där så är de där. De finns eftersom de har ett överlevnadsvärde och därför är det inte ens vettigt att kategorisera dem som positiva och negativa.

Vi behöver våra affekter. De har ett budskap till oss om vilket håll vi behöver röra oss och är på så vis en slags inre biologisk kompass.

Nio Grundaffekter

1. Glädje, att känna kärlek

Känslan av glädje får dig att vilja vara kvar i situationer som är bra för dig och fortsätta med det du håller på med. Glädjen ökar det behagliga och lustfyllda. Den för oss samman och skapar tillgivenhet och kan stegras till extas. Den vill få oss att närma oss något eller någon. Glädje stärker banden mellan vänner och medmänniskor och leder till utforskande och engagemang.

2. Nyfikenhet, att känna intresse

Nyfikenhet får oss att närma oss något vi uppfattar som spännande eller meningsfullt. Eller så attraheras vi av något som ger oss viktig information som kan vara nyttigt eller utvecklande. Nyfikenheten får oss att pröva och undersöka och är grunden för all lek. Den bidrar till en känsla av mening och sammanhang.

3. Överraskad, att känna förvåning

Förvåning får dig att stanna upp och ompröva ditt sätt att se på livet så att du kan ta in ny information. När du blir övveraskad stannar du upp för att få överblick. Beroende på erfarenhet så närmar du dig det som aktiverade känslan eller så drar du dig tillbaka.

4. Sorg, att känna sig ledsen

Sorg har vanligen med förlust att göra och skapar tid för nödvändig eftertanke. Att stanna kvar i känslan av sorg och gråta ut är avslappnande för kroppen.

Sorg kan leda till nedstämdhet. Man kanske drar sig undan, blir passiv, gråter, grubblar.

Sorg kan också hålla samman en grupp och till och med en hel nation. Den får oss att vilja hålla fast vid det som är värdefullt när vi riskerar att förlora det. Sorgen ställer frågor om meningsfullhet på sin spets.

5. Ilska, att vara arg

Ilska skyddar dig genom att den får dig att försvara dig mot hot. Att vara arg ger kraft till förändring och hjälper dig att sätta gränser. Ilska har många namn för olika styrkor och uttryck som till exempel: irritation, frustration, raseri, ursinne, vred, upprörd, förbannad, uppretad, gramse, förtörnad etc.

6. Rädsla, att känna oro

Fruktan får oss att fly. Vi söker skydd, ber om hjälp eller ger upp och blir passiva. Rädsla får oss att undvika fara och hjälper oss överleva när vi står inför hot eller krafter som är större än oss själva.

Ett vanligt problem idag är när rädsla gör oss passiva trots att det vi upplever inte är något reellt hot. Överflödet av information får många att känna oro för problem som i själva verket inte alls hotar oss på något personligt vis.

7. Skam, att skämmas

Skam brukar upplevas som en mycket obehaglig känsla och fungerar som social kontroll. Den är avsedd att stoppa oss och hindra oss från bryta mot sociala regler eller gå över andras gränser.

Känslan av skam sitter i hela kroppen och blir ett problem först när den är obefogad. Till exempel om du skulle skämmas över din kropp, att du tror att du inte duger, eller om du jämför dig med andra på något annat orimligt sätt.

8. Äckel, att känna avsmak

Känner vi lukten av sur mjölk, skjuter vi den instinktivt ifrån oss. Det har med lukten att göra och får oss att grimasera. Känslan sitter i mage och svalg och hindrar oss från att äta eller dricka något som kan vara skadligt för oss.

9. Avsky, att känna förakt

Avsky är en känsla som kan påminna om äckel med skillnaden att känslan mest sitter i bröstet. Liksom skam och äckel får den oss att undvika något vårt undermedvetna uppfattar som skadligt.

Faktagranskad den 11 sept 2016 av, Kristina Pettersson, Leg. Psykoterapeut.