Råd och fakta

Lästid ca 17 min

ADHD – Vad är det? Råd till föräldrar och skola

Barn med ADHD har ofta mycket energi.

Barn med ADHD har ofta mycket energi.

I denna artikel får du grundläggande kunskaper, och sex konkreta förslag till föräldrar med barn eller tonåringar som har fått diagnosen ADHD.

Att leva med ett barn som har ADHD kan kännas frustrerande och omöjligt, men det finns en del saker du kan pröva som förälder.

Förslagen nedan syftar till att hjälpa ditt barn få bättre kontroll över sig självt och minska symptomen innan du söker professionell hjälp. Genom att hjälpa ditt barn tackla vardagsutmaningarna, så får det mer energi över till de positiva situationerna vilket gör det lugnare i familjen.

Ju tidigare du kan formulera ditt barns problematik och ju tidigare familjen bildar vanor och skapar rutiner kring den, desto större är chanserna att barnet kommer få ett bra vuxenliv.

Grundläggande kunskaper om ADHD

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett samlingsnamn som omfattar ADD (Attention Deficit Disorder) och DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception). Kärnsymptomen vid ADHD är uppmärksamhetsproblem, svårigheter med impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förkomma var för sig eller tillsammans. ADD brukar beskrivas som ADHD utan H:et, dvs utan hyperaktiviteten.

När du ska hjälpa ett barn med ADHD är det viktigt att förstå att barnets exekutiva förmåga är nedsatt. Med det menas att förmågan att tänka och planera i förväg är nedsatt, liksom impulskontroll och förmågan att organisera och avsluta saker. För dig som förälder innebär detta att du behöver ta på dig den exekutiva rollen under tiden barnet självt långsamt och gradvis själv utvecklar dessa färdigheter.

Det är viktigt att minnas att barn med någon av dessa diagnoser aldrig agerar avsiktligt, oavsett hur uppstudsiga, irriterande eller utmattande för sin omgivning de än är. De vill sitta tysta. De vill ha ordning omkring sig och på sitt rum, de vill göra allt det som deras föräldrar vill att de ska göra – de förstår bara inte hur de får det att hända.

Tänk också på att det kan vara minst lika svårt och frustrerande att ha ADHD som det är för vårdnadshavaren. Kan du hålla detta i minnet är det troligen lättare att svara upp mot ditt barn på ett positivt och stödjande vis.

Med tålamod, medkänsla och stöd utifrån, har du goda möjligheter att ge ditt barn med ADHD en bra uppväxt, där du, ditt barn och övriga familjen på samma gång kan leva i en stabil hemmiljö som präglas av kärlek, trygghet och kreativitet.

ADHD och hur det påverkar familjen

För att hitta ett förhållningssätt som är tillfredställande gentemot ett barn med ADHD är det viktigt att du sätter dig in i hur symptomen påverkar familjen som helhet. Ovetande om dessa riskerar du att i onödan utsätta dig och familjen för krafter som kan verka destruktivt på stämningen i familjen och i värsta fall hota gemenskapen.

Var medveten om:

Det vanliga är att barnet varken hör eller förstår de instruktioner du som förälder ger. Av den anledningen kan du heller aldrig räkna med att barnet följer dina instruktioner.

  • Barnet har svårt att organisera sig och sinkar därför resten av familjen som ofta får vänta.
  • Barnet påbörjar gärna saker men har svårt att avsluta dem.
  • Barn med bristande impulskontroll avbryter ofta dina samtal och kräver uppmärksamhet vid tillfällen då det inte passar eller är olämpligt.
  • Barn med ADHD säger ofta ogenomtänkta, tanklösa och sårande saker.
  • Är ofta svåra att få i säng på kvällen och har svårt att somna.
  • Överaktiva eller hyperaktiva barn utsätter sig ofta för fara, eller kan förstöra saker och möblemang för att de inte tänker sig för eller reflekterar över konsekvenserna. Det är svårt att hänga med i tanken när man är hyperaktiv och långt före sig själv.

Syskon till barn med ADHD

Syskon till barn med särskilda behov som ADHD får på grund av symptomen en rad utmaningar.

  • Syskonen får ofta stå tillbaka med sina behov.
  • De blir ofta tillsagda tidigare och tydligare när de gör något fel och när de lyckas så får de sällan beröm.
  • De assisterar ofta föräldrarna – och får skulden om de bråkar med sitt syskon som har ADHD.

Resultatet är ofta att syskonen till barn med ADHD har mixade känslor av avund, förakt och ilska gentemot dem i sitt system.

Påverkan på föräldraskapet

Naturligtvis påverkar det föräldraskapet att ha ett barn med ADHD.

  • Behovet av att hela tiden vaka över barnet är både psykiskt och fysiskt tröttande.
  • Barnets oförmåga att förstå instruktioner är frustrerande och kan skapa irritation.
  • Barnets uppförande och din medvetenhet om konsekvenserna gör dig orolig och stressad.
  • Frustrationen leder ofta till ilska. Skuldkänslor för att man är så arg på sitt barn tillhör är inte heller ovanligheterna.

För att möta dessa utmaningar är det nödvändigt att lära sig bemästra en kombination av medkänsla, ödmjukhet och konsekvent bemötande.

Ett hem där atmosfären genomsyras av både kärlek och tydlig struktur är bästa tänkbara miljö för ett barn eller tonåring som lär sig hantera sin ADHD.

Kontakt och tidsbokning

Ring 08-684 41 444 Boka direkt Öppna ett kontaktformulär

Förslag 1. Ta hand om din hälsa och håll dig positiv.

Bristande strukturer i skolan innebär ofta problem för barn med ADHD.

Bristande strukturer i skolan innebär ofta problem för barn med ADHD.

Det är föräldrarna som skapar grunderna för barnets fysiska- och psykiska hälsa. Som förälder har du möjlighet att påverka en mängd saker som har inverkan på ditt barns diagnos och kan föra utvecklingen i en positiv riktning.

Kraften i en positiv attityd

Sunt förnuft tillsammans med en positiv inställning är sannolikt den bästa egenskap du kan använda dig av om du vill hjälpa ett barn med ADHD, dig själv och din familj till ett bra liv.

När du som förälder är lugn och visar säkerhet och fokus kommer det smitta av sig så att även ditt barn får lättare att finna samma sinnesstämning. Det gör det också lättare att få kontakt med barnet.

  • Kom ihåg helikopterperspektivet.  Kom ihåg att ditt barns problem hör ihop med en diagnos. Problemen och stöket är sällan illvilligt eller medvetet. Försök också se med humor på saker och ting. En pinsamhet idag kan vara en rolig historia i morgon.
  • Hetsa inte upp dig för småsaker. Att kräva perfektion kommer inte bara göra dig själv frustrerad, ditt barn kommer också få orimligt högt ställda krav på sig. Räkna med att få tåla mången ogjord uppgift, särskilt om ditt barn lyckats med ett par andra och kanske till och med gjort läxan.
  • Visa förtroende för ditt barn. Det ligger stor kraft i att tro på sitt barn. Lita på att det kan förändra sig, lära sig nya saker, utvecklas, mogna och lyckas. Har du svårt att tänka positivt, sätt dig ner när du har lugn omkring dig och gör en lista över ditt barns alla positiva egenskaper, vad som är värdefullt och unikt. Bär den med dig, eller lägg den vid din säng. Läs den dagligen.

Tar du hand om dig själv blir du bättre på att ta hand om ditt barn

Du är dina barns allra viktigaste förebild. Vad du gör är mångdubbelt viktigare än vad du säger. Därför är det viktigt att du tar hand om dig själv och din hälsa. Bränner du ljuset i bägge ändar eller konstant ligger efter med sömnen, äter skräpmat och så vidare, kommer du få kämpa med att kontrollera din ilska. Risken är då överhängande att du förlorar greppet om den struktur du byggt upp för att hjälpa ditt barn.

  • Ta hand om dig själv. Ät rätt, se till att du tränar regelbundet flera gånger i veckan. Få bukt med så många stressmoment du kan i ditt liv. Arbeta medvetet med att öka din stresstålighet genom att lära dig mindfulness, yoga och att meditera. Blir du sjuk eller känner dig trött eller nere, erkänn det för dig själv och be om hjälp eller stöd.
  • Gör inte allt själv. Har du ett barn med ADHD bör du inte göra allt själv. En central sak är att söka stöd och hjälp utifrån. Prata med ditt barns läkare, terapeuter, dagis-, skol-, och resurspersonal. Sök upp en stödgrupp för föräldrar med barn som har samma eller liknande problematik, eller starta en egen grupp om det inte finns någon där du bor. I en sådan grupp kan du få stor hjälp bara av att ha ett ställe där du fritt kan ventilera frågor, bekymmer och annat med andra som delar samma erfarenhet.
  • Ta ledigt. Hindrar dina skuldkänslor dig från lämna ditt ”besvärliga” barn hos familj och vänner? Låt inte det hända. Be om hjälp istället och diskutera öppet och ärligt bästa sätten som de kan hjälpa ditt barn. Förmedla din kunskap till dem, istället för att upprätthålla en fasad.

Fördelar med husdjur

Att skaffa ett husdjur kan kännas som att lägga sten på en redan tillräckligt tung börda, men faktum är att husdjur kan ha en rad fördelar för ett barn med ADHD. Det bidrar till ökad förståelse kring ansvar, en hund behöver rastas och ger anledning att gå ut. Det ger också plats för kel, närhet, värme och en hel del kul. Studier har visat att husdjur kan skydda mot depression, stress och nedstämdhet.

Förslag 2. Skapa en struktur – och håll fast vid den!

Barn med ADHD har lättare att göra och slutföra uppgifter om de sker på ett förutsägbart sätt på en känd plats. Ditt jobb som förälder är att skapa och upprätthålla ett hem som fungerar som en stödjande plattform, som ger de en tydlig ram som hjälper till att skapa struktur. Det ska vara lätt för dem att veta vad de kan förvänta sig, och vad som förväntas av dem.

Hur du skapar struktur och rutiner som hjälper barn med ADHD att hålla fokus:

  • Håll rutinerna. Bestämda tider och platser och för fasta händelser är av stor hjälp för barn med ADHD. Det gör det lättare att förstå förväntningar och lyckas i att möta dem. Skapa lättbegripliga ritualer kring måltider, lek, olika former av umgänge (kompisar, vuxna, släkt, traditioner som jul osv) och sovrutiner med mera. Förbered varje dag genom att kvällen innan tillsammans lägga fram kläder på en särskild plats. Se till att saker som dagligen ska med till skola/dagis alltid finns på samma ställe, redo att packa och ta med.
  • Använd klockor och timers. En bra metod är att placera klockor på många ställen i bostaden, med en särskilt stor och tydlig klocka i barnets rum eller väl synlig från sängen. Se till att barnet har gott om tid för varje uppgift, så som läxor och att göra sig i ordning på morgonen. Bestäm hur lång tid varje uppgift ska ha och använd en timer för att hålla den, eller lägg uppgiften mellan två andra händelser som har tydligt slut och början.
  • Förenkla ditt barns schema. Det är sällan bra med för mycket dödtid. Å andra sidan blir ett barn med ADHD lätt uppvarvat med alltför många aktiviteter efter skolan. Gör ditt bästa, och fundera över hur balansen mellan dödtid och aktivitet ser ut för ditt barn. Försök balansera schemat efter barnets förmåga att klara dels aktiviteterna och dels mängden sysslor och fortfarande ”hålla ihop”.
  • Skapa en lugn vrå. Sovrummet eller en egen fåtölj i en vrå fungerar bra – men se till att samma plats aldrig används som skamvrå eller är den plats dit du förvisar barnet vid time-out.
  • Håll ordning kring dig själv. Gör ditt bästa för att själv ha ordning omkring dig. Se till att barnen tidigt lär sig att varje sak har sin plats. Som förälder är du förebild med vad du gör, inte vad du säger eller kräver.

Håll barn med ADHD aktiva

Tid att göra ingenting är inget för barn med ADHD. Det brukar bara förvärra symptomen och skapar vanligen mer kaos än lugn. Det är viktigt att hålla ett barn med ADHD sysselsatt, samtidigt som det inte ska överstimuleras.

Anmäl ditt barn till idrott, fotboll, någon sport som parkour, karate eller liknande eller kanske konst eller ett musikinstrument. Hemma bör barnet ha regelbundna sysslor att utföra som att hjälpa till med matlagningen, kvällens brädspel, teckna.

Var medveten om att tv-serier, film, dataspel vanligen är ganska våldsamma till sin natur. Intrycken från de våldsamma scenerna behöver bearbetas vilket ofta för med sig en förstärkning av symptomen av ADHD och en förvärrad situation hemma.

För många familjer med barn med denna problematik är detta ofta ett av de större problemen. Barnen sugs in i sina telefoner, datorer eller surfplattor. Barn med ADHD har det ofta lite lättare än barn med ADD. Rekommendation från många familjer med tonårsbarn är att begränsa användningen av digital media så mycket som möjligt så länge som möjligt.*

Samtidigt är det naturligtvis så att dessa saker är här för att stanna. I skolan är dator eller läsplatta ofta nödvändigt för undervisningen. Kommunikation mellan skola, lärare, barn och föräldrar ersätts även den många gånger av digital media. Tyvärr delar de samma plattform som Twitter, Kik, YouTube och så vidare. För ett barn med ADHD är gränserna mellan bra appar och mindre bra mycket svår att urskilja. Apparaten finns hela tiden i fickan eller nära tillhands.

Att få ”likes” på nätet kan också bli ett sätt för barnet att kompensera för vuxenvärldens kritik.

Den digitala miljön försvårar särskilt mycket för barn med ADD. Att stå emot detta som familj är många gånger en rejäl utmaning och kan vara fruktansvärt frustrerande. För en del har lösningen blivit att helt enkelt flytta ut på landet.

Förslag 3: Regler och tydliga förväntningar

Ordet regler låter kanske inte så roligt, men barn med ADHD behöver regler som är lätta att förstå. Det är viktigt att reglerna är samma dag från dag och inte ändras.  Undantag från en regel ska alltid motiveras i förväg. Reglerna bör som sagt vara klara och tydliga så att familjens beteende också blir klart och tydligt. Skriv gärna ner reglerna och sätt upp dem på en plats där de är lätta att läsa för alla.

För barn med ADHD har det ofta stor betydelse att också komplettera reglerna med ett system för belöningar och konsekvenser. Det är viktigt att både förklara och göra tydligt vad som händer när reglerna följs och vad som händer när de inte följs.

Allra viktigast är att hålla fast vid systemet och utan undantag följa upp varje tillfälle för belöning eller konsekvens.

Ge beröm och positiv feedback

När du skapar regelverket och ger familjelivet en så här tydlig struktur, kom ihåg att barn med ADHD ofta tar emot mer kritik än de flesta andra, och att det därför är viktigt att balansera den kritiken genom att vara observant på bra beteenden.

Beröm har särskilt stor betydelse för barn med ADHD. Positiva kommentarer förstärker deras tro på sig själva och minskar den inre stressen, vilket har en dämpande effekt på de negativa symptomen, samtidigt som impulskontroll, koncentrationsförmåga och uppmärksamhet förbättras.

Gör ditt bästa för att ge så mycket positiv uppmärksamhet för bra beteende och när barnet slutfört uppgifter, som du kan. Minska ner antalet negativa kommentarer gentemot oönskat beteende eller när de inte klarar sina uppgifter.

Hitta sätt att ge kritik som inte kränker, eller förminskar utan är konstruktiv och leder till att barnet får en bild av hur det skulle ha gjort istället. Belöna även små saker som du kanske tar för givet hos andra barn.

Belöningar och konsekvenser

  • Belöna med förmåner, beröm eller aktiviteter, undvik mat, godis eller saker.
  • Konsekvenser måste alltid vara uttalade i förväg och ske omedelbart efter händelsen när barnet gjort något olämpligt.
  • Pröva med time-out eller att plocka bort en förmån som konsekvens av dåligt beteende.
  • Gör en tavla, eller tabell med stjärnor eller liknande för att ge ditt barn en visuell påminnelse om när det lyckats och alla bra saker det gjort.
  • Utsätt inte ditt barn för situationer eller miljöer som triggar dåligt beteende.
  • Direkt belöning brukar fungera bättre än löften om framtida belöningar, men små belöningar som leder till en större kan också fungera bra.
  • När barnet gjort något oönskat, fråga alltid barnet hur det hade kunnat göra annorlunda. Be barnet visa det bra beteendet.
  • Följ alltid upp en belöning.
  • Följ alltid upp en konsekvens.
  • Du behöver ställa krav på skolan så att de har regelbundna scheman och tider. Är skolschemat inte upplagt med en bra struktur, särskilt vad gäller fasta morgontider, blir det lätt en fallgrop för barnet som kan förstöra annars trygga välfungerande strukturer.
  • Skolan sätter sällan upp andra konsekvenser än sämre betyg. Den baserar sig på demokratiska principer och på att barnen finner sin egen motivation. Tyvärr hjälper detta inte alls barn med ADHD. Här behöver föräldrarna hitta sätt att stå för konsekvenserna när detta inte längre ryms inom ramen för skolans uppdrag.

Förslag 4. Sömn och aktivitet.

Otillräckligt med sömn kan göra vem som helst stirrig, men för barn med ADHDär det särskilt viktigt. Problematiken med koncentrationssvårigheter leder lätt till situationer där barnet blir överstimulerat vilket ofta gör det svårt att somna på kvällarna.

En fast, tidig läggtid, är ofta det bästa sättet att förekomma dessa problem så att barnet får tillräckligt med sömn, även om det sällan räcker som enda strategi.

Nedanstående lista kommer ur erfarenheter från många familjer och kompletterar den fasta tidiga läggtiden:

  • Skärmstopp. Begränsa tiden framför tv, telefon och surfplatta, så mycket som överhuvudtaget är möjligt. Öka barnets tid för fysiska aktiviteter dagtid.
  • Ta bort alla former av koffeinhaltiga produkter och energidrycker.
  • Skapa en lugn timme innan läggtiden, så att barnet har gott om tid att varva ner. Ägna den timmen åt aktiviteter som att teckna eller rita, läsa högt, eller spela ett stilla spel. Släck ner starka lampor och dämpa belysningen.
  • Använd doftolja i barnets rum. Dofter kan verka som en trigger om de används regelbundet och då hjälpa barnet att somna.
  • Använd bakgrundsmusik när ditt barn ska somna. Naturljud som en svagt porlande bäck, vind som brusar i träd eller liknande. Barn med ADHD blir ofta lugnare av så kallat White Noice (exempelvis en fläkt som står på eller en radio som brusar. White Noice finns även på Spotify).
  • Att vara utomhus i naturliga miljöer med träd och grönska har en lugnande effekt på barn med ADHD. Välj lekparker och utomhusmiljöer med så mycket grönska som möjligt.

Förslag 5. Ät rätt.

Barn med ADHD är notoriskt dåliga på att inte äta regelbundet för egen maskin. Håller föräldrar/vuxna inte koll kan det gå mycket lång tid innan dessa barn äter. När hungern väl sätter in överäter de vad som än finns till hands. Utvecklas detta till ett mönster kan det vara förödande för barnets fysiska och mentala hälsa.

Maten i sig är ingen orsak till ADHD, däremot påverkar maten både uppmärksamhet och koncentrationsförmåga, det vill säga barnets psykiska tillstånd påverkas, vilket i sin tur påverkar deras beteende. Att hålla uppsikt över när, vad och hur mycket barnet äter har stor betydelse för att minska symptomen.

Barn med ADHD behöver regelbundna måltider med bra mat och bra mellis. En bra matrutin bör vara sådan att det aldrig går mer än tre timmar mellan målen. Måltiderna får gärna kännas som välkomna pauser i en strukturerad dagsrytm.

  • Sluta själv med skräpmat och ha aldrig skräpmat hemma.
  • Äter ni ute, ät inte heller där skräpmat. Det finns en kultur där skräpmat är något eftertraktat som en avvikelse. Försök att inte falla för den – det leder ofta till en upptrappning som kan vara mycket svår att stoppa när man väl startat den. Detsamma gäller lördagsgodis och fredagsmys. Det är bättre att skapa en egen vana som är långsiktigt bra för barnet även om du själv tycker att det trist.
  • Stäng av tv-reklam och program som uppmuntrar till att äta skräpmat.

Förslag 6. Lär ditt barn med ADHD att få vänner.

Barn med ADHD har sällan lätt att få vänner. De upplevs ofta som intensiva av andra barn och kan ha svårt att förstå eller plocka upp de mer finstämda signalerna som skapar förtrolighet och djupare vänskap. Jämnåriga kamrater uppfattar deras relativa omogenhet som något avvikande och kan i värsta fall utsätta de för trakasserier eller att de blir retade när de inte förstår.

Det positiva är dock att barn med ADHD ofta är mycket intelligenta och med tiden själva klurar ut hur de bygger vänskap och själva kan se vilka de bör undvika att försöka bli vän med. Som förälder är det bra att utrusta sig med tålamod.

Det är inte heller ovanligt att det beteende som gör föräldrar arga eller irriterade, uppfattas som roligt av jämnåriga, vilket kan skapa förvirring kring vad som är önskvärt beteende och vad som inte är det. Det finns exempel på barn som har ADHD som bestämt tackar nej till neurofeedbackträning** eller neurologiska mediciner som skulle ta bort symptomen, eftersom deras identitet är uppbyggd kring att vara den som är ”lite galen.”

Barnen i dessa fall saknar insikt i att deras beteende orsakar stress hos andra och ser istället på lärare och andra vuxna som besvärliga, tröga och dumma. För dem har deras problematik blivit en tillgång och ett sätt att vara populär. Det fyller därmed en identitetsfunktion. Som förälder är detta naturligtvis en enorm utmaning.

Sätt att hjälpa barn med ADHD få vänner

Det är svårt för barn med ADHD att lära sig sociala spelregler. Som förälder kan du hjälpa ditt barn förstå signaler och bli bättre på att lyssna, läsa ansiktsuttryck och kroppsspråk.

  • Berätta på ett ödmjukt sätt för barnet om de sociala utmaningarna och hur det kan bli skickligare på de sociala spelreglerna.
  • Öva med rollspel. Hitta på scenarier eller träna på situationer som uppkommit. Byt roller. Gör det som en lek och ha roligt under tiden.
  • Försök välj vänner som förstår varandras språk och har ungefär samma fysiska styrka.
  • Bjud in en vän eller högst två, och observera noga hur barnen interagerar med varandra för att lära dig vad och vilka sociala färdigheter du behöver hjälpa ditt barn utveckla.
  • Ha nolltolerans mot att slå, knuffa, eller skrika åt någon annan i ert hem och er tomt/närhet.
  • Skapa lektid för ditt barn och belöna alltid bra lek och ett bra beteende mot vänner.

Vad vi på Dininsida kan göra för att hjälpa dig

På Dininsida kan du få stöd och rådgivning från någon eller några av våra psykologer eller familjebehandlare. Vi arbetar utifrån lång erfarenhet och har gedigen kunskap kring den här problematiken. Vi erbjuder även hembesök.

Relaterat

Noter

* Tips: Se rädda barnens skrift Nätsmart Handbok. och skriften Ungas integritet på Nätet utvecklad av IIS och BRIS.

** Neurofeedbackträning går ofta ut på att man tittar på en film eller spelar ett enkelt dataspel. Så snart barnet tappar koncentrationen mörknar filmen eller spelet förloras. Träningen ger bestående effekt till skillnad från mediciner. Läs om neurofeedbackforskning på KI:s hemsida.

Text: Björn Granberg. Faktagranskat den 16 juli 2016, av Camilla Rick, Familjebehandlare.