Lästid ca 14 min

Klienter berättar

Korta berättelser från tolv ganska typiska fall från enskilda och par som gått i psykoterapi.

Läs om varför de sökte upp oss, och vad de fick ut av sin terapi:

Gunilla: Jag vill hitta en man och bilda familj
Signe: Omöjligt göra slut med pojkvännen
Anne: Stressad över vad andra tycker
Sussi: Tankar som bara snurrar
Abbe: På vårdcentralen sade dem jag har panikångest
Petra: Rånade – fy fan!
Sofia och Eliza: Kris i förhållandet
Mikael: Livskris efter otrohet
Erik och Maria: Relationsproblem efter ett lång liv tillsammans
Sara: Kär i fel person
Niklas: PTSD-Flashbacks
Magda: Social fobi

Gunilla: Jag vill hitta en man och bilda familj

Kvinna med cykel i samtalsterapiGunilla har inte haft något förhållande på många år. Men singellivet är inte något hon valt, det har bara blivit så. Hon känner sig ensam och drömmer om att bilda familj.

Åren går och hon har insett att om hon både ska hitta en bra man och bygga ett stabilt förhållande innan barnen kommer, så är det inte mycket tid kvar innan hon blir för gammal. Det börjar bli bråttom.

Problemet är att hon misströstar sin förmåga att gå in i en relation igen. Nätdejting är något hon funderat på men hon klarar inte av att ta steget att börja, och att hitta en man i verkliga livet verkar hopplöst.

Motviljan mot nätdejting och uppgivenheten att hitta en man i verkliga livet får henne att överväga att leva resten av livet på egen hand. Tanken att ge upp drömmen om en egen familj, väcker sorg och gör henne vilsen, ledsen och ställd.

Vad Gunilla lär sig i terapin

Under terapin lär sig Gunilla förstå hur hennes tidiga anknytningsmönster och sina högt ställda krav på sig själv, styr hennes liv i en riktning dit hon egentligen inte vill.

Gunilla får hjälp att upptäcka i vilka situationer hon styrs av rädsla och varför. Hon blir tryggare i sig själv och finner mod att utmana de rädslorna och kan välja andra vägar som gagnar henne på ett bättre sätt.

Med den starkare självkänslan, försvinner successivt den misströstan hon kände när kom första gången. När Gunilla avslutar sin terapi har hon en trygg känsla av förvissning om att hon i god tid kommer kunna hitta en bra partner att bilda familj med.

Signe: Omöjligt göra slut med pojkvännen

destruktiv relation behöver hjälpSigne söker hjälp för att bryta sig loss från sin pojkvän. De har varit tillsammans under tre år, men relationen blir alltmer destruktiv.

Utåt sett är Signe en kraftfull och initiativrik kvinna med bra utbildning och hon har ett bra och spännande jobb. Hon har också flera nära vänner som betyder mycket för henne.

Hemma är det helt annorlunda. Relationen med pojkvännen upplever hon som allt mer manipulativ och på sista tiden har kränkningarna blivit allt grövre. Hon förlamas av honom, fogar sig och gör som han säger, och försöker hitta sätt att klara av situationer när de uppstår. Hon förstår att hon inte mår bra och att hon borde avsluta relationen, men förstår inte hur det ska gå till att bryta sig loss.

Under terapin kunde Signe se att hon under den kraftfulla ytan hade en ganska låg självkänsla. Trots att hon lyckats karriärmässigt kände hon sig ofta som en bluff.

Det var svårt för henne att inse att hon producerade så bra resultat på jobbet och varför hon var så uppskattad av både kollegor och vänner. I sina tankar borde hon alltid göra mycket mer. Det var orimliga krav hon ställde på sig själv och det sänkte hennes självkänsla. I relationen med sin pojkvän kom den låga självkänslan fram och försämrades ytterligare.

I terapin lärde hon sig förstå sina tankefällor. Det stärkte hennes självkänsla och hon blev successivt starkare i relationen med sin pojkvän. När Signe såg bakåt på sitt liv så kunde hon se tydliga likheter mellan sin pojkvän och sin pappa.

Under terapin integrerade Signe sitt självförtroende med sin självkänsla så att de stod i proportion med varandra. Idag upplever hon sig inte längre som en bluff. När hon avslutade terapin avslutade hon samtidigt relationen med sin pojkvän. Separationen blev inte den kamp hon fruktade utan var helt normal.

Anne: Stressad över vad andra tycker

anne_9478294_m_insertAnne har en hög stressnivå när hon kommer första gången. Två år tidigare dog hennes mamma. Den händelsen satte igång en så kraftig stressreaktion att hon ett tag trodde hon höll på bli galen eller förlora förståndet.

Sedan dess har hon återkommande känt av hjärtklappning och haft perioder med andningssvårigheter och yrsel. Till slut stod gick hon till sin husläkarmottagning och bad om hjälp. När läkaren sade att hon led av panikångest och att symptomen inte berodde på några fysiska problem, bestämde hon sig för att börja i psykoterapi.

I sin terapi har Anne lärt sig att hantera både sin panikångest och stressen omkring henne. Hon fick en del insikter om de val hon gjort och tillsammans med sin psykolog, undersökte hon de djupare orsakerna till varför hon så lätt stressade upp sig.

Hon fick klart för sig att grundorsakerna låg i det hon som barn lärt sig under en otrygg uppväxt med en mamma som var så labil i sitt humör att Anne nästan aldrig visste var hon hade henne. Anne var inte bara otrygg som barn, hon skämdes också ofta för sin mamma och hennes dramatiska humörsvängningar, särskilt när de skedde i umgänge med andra. Som barn lärde hon sig dölja skavankerna utåt för att skydda familjen och sig själv.

När hon reflekterar närmare, kan hon se att hon så länge hon kan minnas har burit på en konstant oro för vad andra ska tycka och känt mycket stress över det. Livet har varit ett ständigt parerande för att dölja familjens alla skamfyllda sprickor.

När Anne blev medveten om hur starkt hennes förflutna påverkade henne i vuxenlivet, kunde hon aktivt börja arbeta för att släppa det och göra nya val. Hon lärde sig hantera rädslan och kunde se när den kom från det förflutna och när den var förankrad i verkligheten.

Den automatiska oron för vad andra ska tycka släppte till slut taget, och Anne lever idag ett liv där hon känner lugn inombords.

Kontakt och tidsbokning

Ring 08-684 41 444 Boka direkt Öppna ett kontaktformulär

Sussi: Tankarna bara snurrar

Sussi gick i psykoterapi och kom över sin oroSussi är gift och har två småbarn. När hon ringer till oss är det för att hon har svårt att sova. ”Tankarna bara snurrar”, säger hon.

Under terapin visar det sig att hon har en tendens att oroa sig för det mesta. Hon känner sig dessutom ofta åsidosatt och tycker hon missar saker som andra har eller gör.

Den främsta oron gäller barnen och hur det ska bli när de växer upp. Hon jämför sig med andra familjer i bostadsområdet och tycker att det verkar som om de flesta har det bättre på alla sätt och vis. Hon undrar vad grannarna verkligen tycker om henne och övertolkar vad de säger.

Sussi kunde under terapin se att hon har ett gott liv men lätt fastnar i negativa grubblerier, särskilt när hon ska sova vilket påverkar sömnen som också var den utlösande faktorn att börja sin psykoterapi.

Efterhand lär hon sig att bryta sina negativa grubblerier och blir bättre på att styra sina tankar och hindra oron från att växa. Känslan över att vara tillfreds med sig själv blir starkare liksom tilliten till livet i sig och barnens framtid.

Hennes behovet att jämföra sig känns allt mindre betydelsefullt. Humör har också förbättrats, hon känner sig gladare och sover mycket bättre om nätterna.


Abbe: På vårdcentralen sade läkaren att jag har panikångest

Abbe med panikångestAbbe ringer oss och ber om hjälp med sin panikångest. På Abbes arbetsplats är det högt tempo och hög arbetsbelastning. Det blir många sena kvällar på jobbet vilket gör att han ofta är uppe i varv när han kommer hem och får svårt att slappna av. Han sover dåligt, vaknar ofta och tänker på jobbet. Så snart han vaknat äter han en mindre bra frukost och kastar sig iväg till jobbet igen.

I grund och botten tycker Abbe väldigt mycket om sitt arbete och han har satsat på en lång utbildning för att komma dit han nu är. Men stressen har tagit över och han har tappat glädjen och utvecklat så kraftig ångest att han ofta har hjärklappning, yrsel, andningsvårigheter. Magen är nästan konstant dålig.

Det var inte förrän efter upprepade läkarbesök som han förstod att hans fysiska besvär berodde på stress och inte på några sjukdomar. När han blev rekommenderad att söka psykoterapi för att få hjälp med sin panikångest bokade han omgående en tid.

Abbe fick snabbt klart för sig hur kopplingen mellan stress och hans fysiska symptom såg ut och lärde sig hantera sin panikångest och den stressiga arbetssituationen på ett bra sätt.

Kontakt och tidsbokning

Ring 08-684 41 444 Boka direkt Öppna ett kontaktformulär

Petra: Rånade – fy fan!

Petra blev rånad och fick traumabehandlingPetra sökte upp oss på grund av ett överfall som hon och hennes pojkvän utsatts för några veckor tidigare. Efter att ha varit ute med några vänner på kvällen blev de rånade och misshandlade av fyra okända personer på vägen hem.

Varken Petra eller hennes pojkvän fick några skador som var livshotande men de blev rejält blåslagna båda två.

Efter överfallet ville hon helst inte gå utanför dörren, särskilt inte kvällstid och hon har både mardrömmar och kraftiga stressymtom. Efter ett par veckor ökade stressymtomen och på uppmaning började hon i terapi och fick där veta att hon förmodligen drabbats av PTSD (PTSS – Post-traumatiskt stressymtom). Petra erbjöds traumabehandling. I det här fallet använde terapeuten Lifespan Integration för att lösa upp traumat. Inom Petra var det som att traumat inte gått över utan hon upplevde det som att hon fortfarande var i en hotfull situation. Hon hade flashbacks dvs bilder och intryck från händelsen som blixtrade förbi och en ständig känsla av beredskap där kroppen aldrig fick någon vila.

Behandlingen hjälpte henne att förstå med både kropp och hjärna att traumat är över och hon behöver inte längre vara i ständig stress och oro för vad som ska hända härnäst. Försiktigt började minnena hamna på plats och Petra kan återgå till en normal vardag.

Olika traumabehandlingar vi använder på Dininsida är EMDR och Lifespan Integration


Sofia och Eliza: Kris i förhållandet

parterapi samSofia och Eliza bestämde sig för att gå i parterapi eftersom de hade svårt att komma ur den kris som de varit i under en längre tid.

Det hela började med att Sofia fick utmattningssymptom och sjukskrev sig för depression. Under tiden som sjukskriven hade hon svårt att hantera sitt humör. Irritation och ilska gick ofta ut över Eliza, som till en början var förstående men med tiden kände sig allt mer överkörd.

Sofias förändrade sätt ledde till att Eliza inte ville planera semestern med henne, hon drog sig för att åka hem efter jobbet och hittade anledningar att göra saker på egen hand utan Sofia. Ingen av de fick längre näring från relationen och de hade svårt att vända den negativa spiralen.

Trots att Sofia mår bättre igen och har börjat jobba ligger besvikelserna mellan dem kvar. Båda är trötta på situationen och har inte mycket energi kvar att ge till varandra samtidigt som de båda två har behov att den andre ska vara där och ge sin förståelse. De inser att de hamnat i en negativ spiral men det känns hopplös att vända den på egen hand.

I parterapin blir det tydligt för Sofia och Eliza att de bägge två känner sig sårade av den andre och att de stängt till dörren till kärleken för varandra. Samtalen hjälper dem att se detta och de inser att de inte pratat ordentligt med varandra på mycket länge. Terapeuten får de att åter bli förstådda av varandra. Såren från den svåra perioden börjar läkas och de värnar om varandra på ett nytt och djupare sätt. Tilliten kommer tillbaka och kärleken mellan dem växer.


Mikael: Livskris efter otrohet

Mikael var otrogenMikael fick kraftig ångest efter att han varit otrogen mot sin flickvän. När han efter övervägande berättade för henne, kastade hon ut hon honom ur deras gemensamma boende vilket ledde till en ordentlig kris för Mikael. En kris som rev upp många smärtsamma barndomsminnen.

Känslorna blev så starka för honom att han stod inte ut, och för första gången någonsin övervägde om det var någon mening med att fortsätta leva. Istället bestämde han sig för att åka till psykakuten och efter många timmars väntan får han en remiss till sin öppenvårdsmottagning, men Mikael kan inte vänta utan söker själv upp en psykoterapeut.

Det visar sig relativt snabbt under terapin att han har svårt att både hantera och stå ut med starka känslor. Han berättade att han redan tidigt i uppväxten fick lära sig att ignorera känslor. Som barn tröstades han till exempel inte när han blev rädd eller ledsen, utan lämnades istället ensam. Utan överdrift kan man säga att Mikael blev försummad som barn.

Mikael har lärt sig att skjuta undan sina känslor och inte låtsas om dem. Att kroppen har reagerat på olika sätt har han också försökt strunta. När de första känslorna av panik i samband med separationen kom fram blev det så skrämmande för honom att han tyckte sig förlora kontrollen över sig själv vilket han upplevde som obehagligt. Mikael hade en period med flera panikångestattacker per vecka.

I terapin har Mikael arbetat med att våga ta emot och erkänna sitt känsloliv och därmed lärt sig hantera det. I takt med att han pratar om känslorna, sätter ord på dem och beskriver vad han känner har han fått en allt större självkontroll och hans liv fungerar bättre. Mikael har också vågat titta tillbaka på sin uppväxt och bearbetat flera svåra minnen och därmed kunnat lägga dem bakom sig och gå vidare till nuet.


Erik och Maria: Relationsproblem efter ett långt liv tillsammans

Erik och Maria fick hjälp att förstå varandra i parterapiErik ringer och berättar att relationen med hustrun Maria är väldigt besvärlig och ber om råd. Problemet verkar till en början gälla båda två, eftersom bägge är envisa och vill ha rätt. De bestämmer sig för att pröva parterapi.

Efter några sessioner i parterapi tillsammans med Maria, framkommer att Erik har en trasslig bakgrund med en alkoholiserad far, mycket lögner och många svek. Erik har svårt att hantera konflikter precis som sin far och bestämmer sig för att gå i egen terapi för att reda ut sin historia som han märker påverkar äktenskapet negativt.

Erik berättar om några starka situationer som hände under barndomen som han inser har påverkat hans sätt att vara många decennier efter att de hände. Han bearbetar dem och kan med terapeutens hjälp utveckla bättre sätt att hantera konflikter. Med en starkare självkänsla blir han förvånad över att märka hur han nu har mod släppa taget om att alltid ha rätt. Konflikterna med Maria blir både färre och mildare när han inte längre behöver försvara sig så intensivt.

Erik bearbetade de traumatiska minnena från barndomen med Lifespan metoden.


Sara: Kär i fel person

Sara kär i fel personSara förälskade sig i en gift arbetskollega vilket ställde till det rejält för flera inblandade.

Det började med att de jobbade mycket tillsammans i olika projekt och utvecklade en fin gemenskap. Med tiden började hon känna allt starkare för sin kollega men behöll det för sig själv eftersom han redan var gift.

Under en arbetsresa utomlands frågade emellertid kollegan helt oväntat om det var så att hon blivit förälskad i honom. Överrumplad svarade hon som det var och fick en reaktion hon inte var bredd på; kollegan blev rasande, kände sig kränkt och tog efter det öppet avstånd från henne. Sara känner sig djupt skamsen och får en kraftig krisreaktion.

Det dröjer inte länge innan arbetskamraterna märker att något är galet. Sara kan inte hantera frågorna utan drar sig undan. Hon känner sig förkrossad och får kraftiga känslor av skam och av att inte duga. Hon hade svårt att hantera situationen och söker efter någon vecka hjälp hos psykoterapeut.

I terapin arbetar hon med att bygga upp sin självkänsla igen och gå vidare från skammen till att känna medkänsla med sig själv och återerövra sin plats i arbetsgruppen.


Niklas: PTSD-Flashbacks

fn-soldat-traumabehandling-ptsdNiklas är FN-soldat arbetar med olika utlandsuppdrag, ofta i krigsdrabbade områden. Han har deltagit i många skarpa uppdrag och varit med om flera livsfarliga händelser men han trivs också bra med sitt arbete. Mellan uppdragen som varierar i längd från några månader till ett par år, brukar han vara hemma i Sverige.

Yrket i sig leder till att han ofta måste byta både land och arbetskamrater. För varje nytt ställe är det nya rutiner och ny fakta att plugga in. Arbetslivet är intensivt och man arbetar tätt ihop med andra personer som är i samma situation. Man knyter nära band bara för att kapa dem när nya uppdrag kommer. Det är en ganska rotlös tillvaro.

Niklas har nu bestämt sig för att stanna i Sverige under några år för att se om han kan få ro och kanske eventuellt bilda familj. Efter att ha varit hemma i nästan ett drygt år märker han hur rastlösheten smyger sig på. Återkommande flashbacks från några kritiska händelser han varit med om gör att han längtar efter likasinnade att prata med. Att prata med sina gamla vänner utan samma erfarenhet är svårt.

Niklas bestämmer sig för att bearbeta sina starka upplevelser som utvecklats till PTSS (Posttraumatiska stressyndrom). Efterhand vill han också se vad det är som gör att det känns så svårt att stanna kvar och tillåta sig ett ”vanligt familjeliv”.

Kontakt och tidsbokning

Ring 08-684 41 444 Boka direkt Öppna ett kontaktformulär

Magda: Social fobi

magda social fobiSöker för att hennes syster tycker att hon borde prata mer om sina känslor. Hon är tveksam till psykoterapi men vill ändå prova eftersom systern vill att deras relation ska förbättras.

Första tillfället i terapin går ut på att hitta Magdas egen motivation till att jobba med sig själv och utvecklas. Ganska snart visar det sig att Magda automatiskt håller sig själv känslomässigt tillbaka och ofta drar sig undan andra människor. Vissa dagar tycker hon det är obehagligt att vistas i grupper. Hon känner sig granskad och är rädd att göra bort sig. Då är det skönare att vara för sig själv.

Det visar sig att Magda har social fobi och börjar i behandling för det. Hon identifierar sina undvikande beteenden och lär sig vara i grupp utan att fly. Hon har också en del svårigheter med sig från uppväxten i och med att båda hennes föräldrar har återkommande depressioner.

Föräldrarna kom till Sverige som flyktingar tidigt 80-tal efter att ha varit i flera länder som inte tagit emot dem. Pappan har återkommande PTSD-besvär från kriget och är sjukpensionär. Mamman arbetar på dagis och trivs ganska bra på jobbet men sörjer fortfarande sina döda släktingar och har återkommande depressioner.

Magda och hennes äldre syster har periodvis tagit hand om sina föräldrar. Systern har bildat familj med en avlägsen släkting och har via sin man förstått vikten av kommunikation och att prata om det som känns svårt.

Magda bestämmer sig för att även gå i en längre bearbetande psykoterapi för att förstärka tryggheten i att vara sig själv.

Faktagranskning ej klar.