dans depression empati

Dans lindrar depression och förstärker empatisk förmåga

ca 3 min

Dans och rörelse kan lösa upp blockeringar, lindra depression samt öka inlärningsförmåga och empati. Och du behöver inte ens dansa själv för att det ska göra nytta.

– Den dansande rörelsen har används sedan urminnes tider i livets olika faser och skiften. Idag börjar vi förstå mekanismerna bakom känslosortering och dans, och hur vi kan använda dansen för att skapa bättre förutsättning för inlärning och empati både i kroppen och samhällskroppen.

Det berättade Eva Bojner Horwitz, medicine doktor inom socialmedicin, under Hjärndagen 2013. Hon är en av våra främsta forskare inom dans, rörelse och kulturupplevelser. I föredraget som du kan se via länken nedan berättar hon om flera intressanta forskningsprojekt.

Dansen förstärker vår empatiska förmåga

I en videotolkning har man kunnat se att dansrörelser inte bara påverkar känslorna utan att de som dansar också upplevde fler och mer nyanserade känslor. Känslonyanseringsförmåga ledde i sin tur till ökad empati. Vilket man bland annat har använt sig av vid behandling av familjer som bor på gränsen mellan Israel och Palestina.

Eva Bojner Horwitz redogör även för ett av Sveriges största kulturhälsoprojekt på vårdcentralerna, där man kunde se att regelbunden dans eller annan kulturaktivitet på arbetsplatsen buffrar för utmattning. Aktiviteterna som genomfördes i vårdcentralernas konferensrum vände sig främst mot utmattade kvinnor och danspaketet blev speciellt populärt och skattades högt.

Även att se på har betydelse

Tidigare har forskarna trott att det är vattentäta skott mellan hjärnans olika delar men upptäckten av hjärnans plasticitet har lett till att man idag istället studerar olika nätverksfunktioner i hjärnan.

Den ökade kunskapen om spegelneuronerna har medfört att det inte enbart är ”learning by doing” som gäller utan även ”learning by observing”. När vi ser någon dansa uppfattar hjärnan det som om att vi själva gör rörelserna och vi får del av de goda effekterna.

–    Jag brukar roa mig med att titta på hur folk ser ut i ansiktet när de kommer in på teatern och sedan när de går därifrån. Och det gäller inte bara dans utan även musik kan ge dig en spegling så att dina gester, din mimik och ditt ansiktsuttryck förändras, säger Eva Bojner Horwitz.

Så se det som en extra puff för ditt välmående att ta dig an kulturhösten!

Dansterapi för krigsveteraner och flyktingar

Dans används även av Dininsida som terapiform, både i grupp och vid enskilda möten.

–  Det är speciellt bra vid två olika situationer. Dels när klienten och terapeuten tillsammans känner att det blir för mycket ord och prat. Dels när man vill komma åt det som är svårt att sätta ord på. Via dansen kan man hitta en form på det som är svårt att prata om. Och man behöver inte sätta ord på allt.

Ibland är rörelser ett lättare sätt att närma sig det som gör ont eller som orsakar problem, säger psykoterapeuten och Dininsidas grundare Kristina Pettersson.

Dansterapi användes redan efter andra världskriget för att hjälpa svårt traumatiserade soldater. Även efter vietnamnkriget med gott resultat. Det man såg var att soldaterna behövde rytm efter allt det kaos de tvingats vara med om.

Genom att stampa takten och röra sig i ring gavs de en hållen form som hjälpte dem att ge tillvaron mer struktur.

Kristina Pettersson har själv arbetat med flyktingar som lidit av posttraumatisk stressyndrom.

–  Dessa människor som fått hela sina liv sönderslagna, blivit våldtagna eller sett sina familjer dödas fick verkligen hjälp av dansterapin. Vi har alla olika grundposer, sättet vi sitter eller står på, och till och med detta är sönderslaget hos dessa kvinnor. Vi kunde till exempel jobba med att landa på en stol.

Men som Eva Bojner Horwitz berättar är även klienter i terapi för till exempel utmattningssyndrom eller depression hjälpta av att via dansen få tillgång till andra uttrycksformer och ökad kroppskännedom.

– Bara en sådan enkel grej som att rörelser ger åtkomst till din kreativitet och ökar din inlärningsförmåga gör att man lättare löser problem, säger Kristina Pettersson.

Tips: Här kan du se filmen på UR: Hjärnans makt – Den dansande Hjärnan (51 min).

1 svara
  1. Björn
    Björn säger:

    Även om jag nog kände till det mesta i artikeln är det viktigt att bli påmind om hur dans och rörelse påverkar oss i livet. Det där som Kristina sade om stolen hade jag ingen aning om. Är det verkligen sant? Jag brukar säga att glädjen sitter i kroppen, och om det är så som hon säger så har alltså trauman från krig påverkat även hur de rör sig. Helt sanslöst – men när jag tänker efter kanske ändå inte så otänkbart.

    Tack för en inspirerande artikel!

    Svara

Kommentera

Ställ en fråga, kritisera eller dela med dig av dina erfarenheter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *